Solsken, ledighet, hemlängtan och en sparkande bebis!

Kommentera
För mig har helgen bestått av en sällsynt sammanhängande ledighet, och ännu är jag inte ens halvvägs. Ytterligare tre dagars ledighet står på schemat, något som känns otroligt skönt efter att ha jobbat alla mina heltidstimmar under månadens första 25 dagar. 
 
Lämpligt nog har även Umeå fått besök av inte bara solen utan även värme som hintar att det inte är långt kvar till sommaren. Jag och S tog en skön biltur runt de östra delarna av Umeå kommun, det vill säga Holmsund och Obbola och kikade på sommarstuge-drömlägen ute vid havet. Vi var så gott som utomlands när vi kom till färjeläget där Wasalines finlandsfärja avgår. Åtminstone sitter det en skylt som berättar att man kommit till Sverige när man far tillbaka in till Holmsund. 
 
Havet är något som fascinerar mig rejält. Känslan av att spana ut mot världen som finns där på andra sidan som ligger för långt bort för att se med blotta ögat, och det mäktiga stora blå (i det här fallet lilla, lilla bottenviken). Fantastiskt. Det blir kanske så när man som jag har växt upp i Hälsinglands inland och alltid kunnat se till andra sidan av varje vattendrag. 
 
Å andra sidan finns det inget så vackert som sommaren i Hälsingland. Så det så.
 
Vi turas om att ha hemlängtan, jag och S. I helgen har det varit påtagligt i och med ledighet, fint väder och uppdateringar hemifrån, om nära (som är så långt borta) och kära som umgås och hittar på roliga saker tillsammans där de är.
 
Umeå är bra på mycket, men inte på att ligga nära Ljusdal och Piteå.
 
Passande nog så här i vårsolskenet har vår lilla ärta börjat röra ordentligt på sig inne i magen, och nu har S börjat känna av små sparkar titt som tätt. Vissa gånger är det mer än andra, och framförallt har det varit på kvällarna den här helgen. Förhoppningsvis är plutten snart stark nog att sparka så att även pappa kan känna det med handen på mammans mage! Vi är trots allt i vecka 22 nu, mer än halva tiden har gått och det syns tydligt på magen att det finns en bebis som växer så det knakar därinne. 
 
Det är klart att vi gärna hade kunnat vardagshänga med alla släktingar och vänner där hemma. Helst hela tiden! Men med solsken och ledighet, nära till sommaren och en sparkande, välmående liten ärta i magen har vi det inte så tokigt när allt kommer omkring!
 
//Christoffer