Dag 1 med landslaget i futsal för döva tjejer är avslutad och jag är trött i huvudet som få efter en hel dag med teckenspråk. Språkcentrat har inte hunnit koppla om till visuell kommunikation helt än. Trots att sena timmen är slagen känner jag att det är dags för ett inlägg. Idag med lite tankar om kön och genus i klädform.
Bör små barn bli klädda i könsöverskridande kläder eller sviker vi deras könsidentitet då?
Storebror har minst ett handfullt gäng plagg köpta på "tjejavdelningen" för barn. Vi har resonerat som att kläder för barn ska vara funktionella när det behövs och fina när det lämpar sig. Avdelningen spelar mindre roll om plagget kombineras rätt.
Vad jag upplevt av hela kläddebatten är en sida tycker att pojkar minsann inte ska använda kjol eller klänning. Mina resonemang går mot att låta barnen prova sig fram själva inom rimliga gränser. Endast kjol på vintern är kanske inte att rekommendera vid dessa breddgrader.
En spontan tanke är att jag ur debatten bara ser motstånd för att pojkar inte ska kläs i tjejkläder. Småflickor tycks få klä sig lite hur som helst till en viss del. Tjejer är lite smått coola i häftiga tröjor medan killar absolut inte bör ha spets eller klänning.
Jag tror detta bottnar i status, där tjejkläder på killar sänker statusen som kille och vice versa när det gäller killkläder på tjejer. Kanske inte medvetet men djupt underliggande när vi väljer kläder till våra barn.
Självklart ska Storebror få ha klänning om han vill ha det men jag har svårt att se mig själv köpa en.
Fast än att jag här och nu tänker att jag ska undvika klassiska tjejkläder i rosa med spets till Lillasyster så vet jag likväl att jag kommer att köpa sådana. Könsnormen styr mina klädval trots att jag försöker undvika det. Men genom att bryta mot normen ibland och vara medveten om dess påverkan på våra val kan jag nog klä mitt barn i de snyggast och mest funktionella kläderna från valfri avdelning.
Hur tänker ni själva när ni köper barnkläder?
/Dennis, killen som var Lucia med krona och allt i sitt första luciatåg vid fem års ålder.
skriven
Åh vad bra skrivet! Jag är supergenus i teorin men är ganska övertygad om att jag kommer klä mitt barn könsstereotypt - Jag vill liksom köpa drömmen. Tror att det är mitt stora problem ur en genusaspekt.
Men en sak är jag stenhård på, och det är att om vi får en son i oktober så ska han inte ha kläder med Spiderman, Batman eller dylikt. Det leder det hela in på alltför mycket tufft, grabbigt och hårt.
Så tänker jag (men dömer ingen annan)!